Åtta teser om teknikneutralismen

26 januari 2007

Förra inlägget var uppvärmning, kommentarerna extra input; nu testar vi att extrahera fram en definition i punktform av vad vi har kommit att kalla ”teknikneutralismen”:

  • Teknikneutralismen är ett symptom på vanmakt hos en styrande instans, men en vanmakt som tar sig uttryck i expansion.
  • Motsatsen till teknikneutral lagstiftning är inte teknikspecifik lagstiftning. Tvärtom. När det blir uppenbart att teknikneutralismen inte lyckats foga samman olika medietekniker till en legal enhet, dyker förslagen om teknikspecifika ingrepp upp som ett brev på posten, för att fylla ut gliporna. Motsatsen till teknikneutralism är snarare pragmatism.
  • Teknikneutralismen omger sig alltid med sina bästa vänner: orden ”bara” och ”oavsett”.
  • Teknikneutralismen förutsätter en slags platonsk idévärld, dit sedvanor förknippade med gamla medier med tiden kan smusslas in och ges en ”evig” skrud.
    Ett vanligt exempel är antagandet att det finns en ”radions idé”, vilken sedan manifesteras genom olika medietekniker (tråd, AM, FM, internet…) Idén och tekniken ges sedan olika ontologisk status. Medieteknikerna ses som olika manifestationer av samma idé, vars skillnader slätas över.
  • Särskilt karakteristiskt är att teknikneutralismen används för att maskera förflyttade gränsdragningar mellan privat och offentligt. Just därför är idén om teknikdeterminism omöjlig att separera från den mystiska utopin om en välfungerande upphovsrätt på internet.
  • Teknikneutralismen är ett sätt att förtränga det ohanterliga till framtiden. Var gång den förekommer finns goda skäl att spekulera kring ett eventuellt ”return of the repressed”.
  • Teknikneutralismen är inte konservativ, även om det går att förledas till att tro det. Vanligen framställer den sig som en sansad kompromisslösning, för att inte säga som en snusförnuftig antiintellektualism som värnar status quo. Men i själva verket är teknikneutralismen till sitt väsen varken framåt- eller bakåtsträvande, utan först och främst är den lössläppandet av ett gränslöst godtycke.
  • Vad är alltså teknikneutralitet? ”En rörlig här av metaforer, metonymier, antropomorfismer, kort sagt en summa av mänskliga relationer som har stegrats poetiskt och retoriskt, tolkats, smyckats, och som efter långt bruk förefaller fasta, kanoniska och bindande.

Är dessa teser praktiskt användbara, eller bara stundens infall? Den saken får vi nog tillfälle att pröva under året – något säger mig att det 2007 kommer produceras en hel uppsjö av kommittédirektiv, SOU:er och propositioner där ordet ”teknikneutral” används som ledstjärna.

4 Responses to “Åtta teser om teknikneutralismen”

  1. Coldert Says:

    En liten fundering jag har är ju vad som sker nästa gång ett nytt ”medium” dyker upp. Säg att förslaget går igenom som det ser ut. Då borde det ju, eftersom det skall vara teknikneutralt, inte behövas någon ytterligare uppdatering/åtstramning. Jag vet inte hur liknande förslag har lagts fram tidigare, men jag kan tänka mig att bollträt ”teknikneutralt” har använts tidigare även i dessa sammanhang. Om så, varför behövs då dessa ändringar? En tanke bara.


  2. […] är ingen enkel fråga, skriver Jonas Andersson, med avstamp i Copyriots “åtta teser om teknikneutralismen“. Läs och begrunda. Han hävdar inte att försvaret av net neutrality mot “det […]


  3. […] jag gott att Sven-Erik Alhem kan väcka allmänt åtal. Om upphovsrätten, som så ofta sägs i teknikneutralismens namn, “gäller även på internet, då måste den gälla även på […]


  4. […] utan att betala för den kan dömas för detta. Den föreslagna regleringen avser att vara teknikneutral och täcka in olika tekniska metoder att otillbörligt skaffa sig tillgång till en […]


Lämna en kommentar