Om spektrumpolitik, och om trådlösa mikrofoners samhällsnytta

3 januari 2007

Kanske laddades dessa rader just till din dator via ett trådlöst nätverk, det vill säga via radiovågor med 12,5 cm våglängd. Att du får använda din (förhoppningsvis) egna hårdvara på det sättet ser du antagligen som självklart.
Lika självklart är det, sedan ännu längre tid tillbaka, att musiker kan traktera allehanda akustiska musikinstrument på scen utan ett mikrofonstativ i vägen, men ändå kunna höras av publiken ur högtalare.
Trådlösa datornätverk och trådlösa mikrofoner är helt enkelt två vedertagna sätt att använda radiokommunikation över kort distans. Men i de delar av det elektromagnetiska spektrat som sedan över ett sekel är föremål för statlig reglering, kan inget tas för givet.

Ofcom, den brittiska myndighet som ansvarar för spektrumreglering, har förklarat att den frekvens som används av trådlösa mikrofoner ska säljas på auktion. Högstbjudande – med största sannolikhet ett mobiltelefoniföretag – får från år 2012 ensamrätt på att använda frekvensen.
Utifrån synsättet att spektrum är en knapp resurs menar nämligen Ofcom att ”special treatment for certain industries would run counter to its free-market approach to the airwaves.

Fri marknad? Frekvensfrågan förskjuter invanda koncept, ibland till oigenkännlighet. Utifrån radioregleringens grunddogm – att frekvenser är knappa resurser, som därför måste kräver en central reglering – kan en utauktionering av resurserna till högstbjudande beskrivas som en ”fri marknad”, av folk som borde förstå bättre.

Ofcom motiverar sin frekvensreglering med fraser som ”maximising the value that the use of this spectrum is likely to bring to society over time”.
(Hannah Arendt påpekar att det var den liberala utilitarismen, inte Marx, som introducerade den ”kommunistiska fiktionen” att det finns något sådant som ett samhällsintresse, som handlar om att på ett eller annat sätt jämka samman människors motstridiga intressen.)

Malcolm Matson skriver läsvärt, och ställer frågor som:

What fundamental, a priori reason is there for believing that part of the electro-magnetic spectrum known as ”radio freqeuency” (RF) requires specific public policy and regulation?

Not even in the darkest days of Soviet Communism did the apparachniks come up with the idea of allocating (let alone selling off to the highest bidder) the use of the colour ‘red’ or ‘blue’.
How come the millions of citizens around the world can self-organise the use of this ‘visible’ part of the electro-magnetic spectrum relying simply on private property rights and the rule of law whereas the RF part of the spectrum requires some centrally organised allocation?
Parallellen är fullt relevant; det är bara en gradskillnad mellan radiovågor och upp till de ännu kortare våglängder som utgör synligt ljus. Användandet av synligt ljus är inte oreglerat – i fel sammanhang kan vissa färger i vissa kombinationer bilda högst olagliga teckenkombinationer, till exempel. Men det är en betydligt flexiblare reglering än den som säger att varje våglängd faller under en ensamrätt.

Åter till de trådlösa mikrofonerna (som enligt PTS, den svenska regleraren av radiospektrat, hör hemma kring 41-43 MHz samt 863-865 MHz.)
Brittiske parlamentsledamoten Andrew Mackinlay har lagt en motion i protest mot planen på att sälja ut dessas frekvens. Där pläderar han för att ”tillräckligt mycket spektrum måste bibehållas för att förhindra sammanbrottet för en högt ansedd och värdefull brittisk industri”. Industrin, det är den levande musiken. Parlamentsledamoten tar nästan i så han spricker, när han hävdar att frekvensutsäljningen är ”likely to damage irreparably a world-leading industry and lead to the end of live performances and events”.
Vilket ju är ett skrattretande uselt argument, välkänt från när syntharna slog igenom. Nej, den levande musiken dör inte så lätt, och att motivera frekvensbandets öppenhet med hänvisning till musikindustrins omsättning är ett grandiost självmål.
Lika lite som användandet av färgerna rött och blått behöver motiveras med hänvisningar till samhällsnyttan, bör användandet av radiofrekvenser göra det. Den nytta som uppstår kan nämligen inga politiker tänka ut på förhand.

PS 1.
Vad har Sverige för spektrumpolitik? Ja, säg det. Regeringens budgetproposition förklarar att användningen av radiospektrum ska regleras så att ”den gagnar
Sveriges utveckling”, vad nu det innebär. Vidare talas om ”användarstyrd spektrumhantering”, vilket förra ministern förklarade som ”att låta efterfrågan bli mer styrande för frekvensanvändningen”. Om efterfrågan mäts i vem som kan hosta upp en stor klumpsumma för att köpa en licens, ja då finns inget som rent teoretiskt hindrar att staten säljer ut frekvenser som miljontals människor redan använder sina maskiner på – och kallar detta för ”användarstyrd spektrumhantering”…

PS 2.
Ett föredrag på 23C3 som jag missade handlade om radiopolitik i USA och Tyskland under 1900-talets första halva (med Oona ”Odysseus” Leganovic).
En del finns att läsa här och här; kort sammanfattning: Att den tyska regeringen, till skillnad från i USA, under 1920-talet såg till att centralisera radion i statens händer var rädslan för Funkerspuk (”Radiospöket”), som kom sig av att radioamatörer under novemberrevolutionen tagit radiosändare från första världskriget i bruk för att sprida sitt budskap. I Tyskland kom amatörradio alltså att beskrivas som ”Mißbrauch von Heeresgerät” och bli hårt censurerad, så att Goebbels senare kunde överta en befintlig kontrollapparat.

5 Responses to “Om spektrumpolitik, och om trådlösa mikrofoners samhällsnytta”

  1. brtkrbzhnv Says:

    Politikerns tjafs om utförsäljningspolitikens effektivitet är bara ännu ett fall av en övertro på marknaden och en oförmåga att inse att das Problem des kollektiven Handelns innebär att kollektivt ägande eller icke-ägande är ett nödvändigt inslag för en effektiv ekonomi.

    Vidare skulle jag hävda att den fysikaliska gradskillnad ljus och de aktuella vågorna emellan på grund av den stora stora absorptionsskillnaden i praktiken är en artskillnad och att parallellen därmed är orimlig, för i princip ingen stör ut någon annans optiska kommunikation med ljus, och det är utstörningen som gör frekvenser till ändliga resurser.

  2. copyriot Says:

    brtkrbzhnv: Att icke-ägande finns och är helt självklart verkar ju många öht blinda för.

    Parallellen mellan ljus och radio var inte menad som ett likställande, däremot kan det vara bra att testa att tänka så för att få andra perspektiv. (Ett annat resultat kan t.ex. bli att man, som i en text av Manuel DeLanda som länkas ovan, omvärderar panopticon till panspectron.)


  3. Intressant. Detta visar tydligt på det problematiska i begreppet ”totalitära stater” in den konventionella politiska diskursen. Viljan till reglering av kommunikationsmedier är långt mera komplex än vad en analys av ”det politiska” (vad detta nu är eller inte är) kan visa, och är just i sin grundförfattning istället en fråga om rörelser och ytor. När det elektromagnetiska spektrat på detta sätt penetreras av statsapparater och ”användare” är vi i ett tvåfrontskrig som i mångt och mycket liknar andra strider om kommunikationsmedier, ex da internets.

    (för övrigt irriterar jag mig på att det saknas preview i WordPress… jag skriver så slarvigt nämligen)


  4. […] om upphovsrätt och patent har de förespråkat en avregleringen av immateriella inhägnader. I frågan om spektrumpolitik landar de däremot i en regleringsmaximalism, utan minsta reflektion om betydelsen av oreglerade […]


  5. Great – I should certainly pronounce, impressed with your website. I had no trouble navigating through all tabs as well as related information ended up being truly easy to do to access. I recently found what I hoped for before you know it at all. Reasonably unusual. Is likely to appreciate it for those who add forums or anything, web site theme . a tones way for your client to communicate. Excellent task..


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: