Från en mångfald av konstarter, till en intellektuell egendom

19 mars 2006

Angående principdiskussioner som i ett enda kast tar sig an hela det område som idag regleras som ”intellektuell egendom” (senaste exemplet): Visst är detta svepande ofrånkomligt och fullt berättigat, så länge den snabbflytande och gråzonade verkligheten aldrig glöms bort.
Å andra sidan kan det vara värt att påminna sig om genealogin: Begreppet ”intellektuell egendom” har egentligen bara använts i 30-40 år, sedan etableringen av FN-organet WIPO. Innan dess sågs patent och upphovsrätt som mer separata lagstiftningar som legitimerades och tolkades på olika sätt. Och det var först för ett halvt sekel sedan som man i Sverige skapade en allmän upphovsmannarätt, genom att klumpa ihop de olika lagar som tidigare reglerade kopieringen på olika områden.

Sveriges första upphovsrättsreglering kom med 1810 års tryckfrihetsförordning: Upphovsrätten definierades som omfattande skrift – i praktiken allt som producerades med tryckpressar, inklusive noterad musik och tryckta illustrationer som träsnitt, men inte ljud och bild i andra former – och saknade tidsbegränsning. Först år 1877 års lag angående äganderätt till skrift begränsade den litterära upphovsrätten till livstid plus femtio år. Konstnärsrätten var en helt separat lag: Livstid plus tio år. Fotografiskyddet, en tredje reglering införd 1897, gällde i fem år.
År 1919 reformerades området genom stiftandet av tre olika lagar: en om rätt till litterära och musikaliska verk, en om rätt till verk av bildande konst, en om rätt till fotografiska bilder. Fotografiskyddet förlängdes då till femton år, medan övriga former av ”auktorrätt” förkortades till livstid plus trettio år. Detta kommenterades senare av Auktorrättskommittén (SOU 1956:25):

Det politiska läget hade väsentligt förändrats under de etthundratio år som förflutit sedan den ‘eviga’ författarrättens knäsättande, och den politiska makten låg icke i lika auktorvänliga händer som då.
Viktigaste förändringen 1919 var etableringen av idén om Verket, en abstrakt produkt av andligt skapande som kan manifestera sig i många olika former. Musikaliska kompositioner skyddades inte längre bara i form av tryckta noter, utan gavs självständig status som ”musikaliskt verk”, med ensamrätt även på uppförandet (följaktligen grundades STIM blott något år efter att lagen stiftats).
På 1950-talet, när reproduktionsmedel i form av bandspelare och fotokopiatorer om än i begränsad skala hade blivit allmänt tillgängliga, utreddes det hela åter en gång av Auktorrättskommittén, vars förslag låg till grund för Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
För första gången var litterära framställningar, musikaliska verk, kartor, film, skuptur, arkitektur och ”verk som har kommit till uttryck på något annat sätt” underkastade en och samma lag. Ändå fick den upprepade gånger uppdateras. På mitten av 1980-talet (Upphovsrätt och datorteknik SOU 1985:51) diskuterades fortfarande om man skulle låta datorprogram låta räknas som litterära verk och därigenom omfattas av upphovsrätt, vilket WIPO föreslagit men sågs som en mycket svår fråga. Och först 1994 avskaffades den separata fotografilagen och fotografier började för första gången att behandlas som konstverk, i lagens mening.
Förra sommaren infördes som bekant senaste revideringen (baserad på EU-direktiv som i sin tur baserats på WIPO-direktiv): den nya utbyggnaden på upphovsrättens torn var det märkliga skyddet av ”tekniska skyddsåtgärder”. Nya konstarter verkar inte längre behöva infogas i systemet. Sedan binära sekvenser av datorexekverbar kod gavs status som litteratur, finns ett stort utrymme för glidningar som i teorin innebär att nästan vad som helst i digital form med lite vilja kan hävdas som upphovsrättsskyddat, samtidigt som den praktiska verkligheten att digital teknik förutsätter kopiering å andra sidan ständigt öppnar nya gråzoner.
Men fortfarande inleds lagtexten:
1 § Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket
Litterärt eller konstnärligt. Litteratur var vad det handlade om från början, och skrift behöver inte tillskrivas några konstnärliga aspekter för att omfattas av upphovsrätt utan kan vara en kylskåpsmanual eller en serie kommandon till en processor. För bild och ljud gäller dock att upphovsrättens objekt i grunden inte är en uppsättning tecken, utan ett konstnärligt uttryck. Fotografier ansågs länge vara så mycket av mekaniska återgivningar att rättigheterna till dem bara gällde ett fåtal år, men på 1990-talet släpptes de in i de sköna konsternas rum.

Är det idag självklart vad som är ett konstnärligt verk? De flesta skulle nog svara nej på den frågan. Ändå bygger upphovsrättslagen på att det finns en sådan uppfattning, och bidrar (sannolikt i högre grad än vi kan föreställa oss) till att forma våra uppfattningar av vad som är ”konstnärlig produktion” och vad som inte är det. Här har funnits ett växelspel mellan lagstiftningens och de kulturella praktikernas fält, som format och formar förutsättningarna för dagens diskussioner om t.ex. den konstnärliga produktionens ekonomiska förutsättningar. I några inlägg framöver kommer Copyriot lämna juridiken därhän och försöka titta mer på hur idén om ”konstnärliga verk” har vuxit fram och vart den kan vara på väg.

In no way do we believe in a fine-arts system; we believe in very diverse problems whose solutions are found in heterogenous arts. To us, Art is a false concept, a solely nominal concept; this does not, however, preclude the possibility of a simultaneous usage of the various arts within a determinable multiplicity.

6 Responses to “Från en mångfald av konstarter, till en intellektuell egendom”

  1. Josef K Says:

    var du lite trött när du skrev detta månne? dels så saknas det en slutparentes i första stycket, sedan så i meningen ”Och först 1994 avskaffades den separata fotografilagen och fotografier började för första lången att behandlas som konstverk, i lagens mening.” så är ”lången” möjligtvis ”gången” :)

  2. rasmus Says:

    Josef K: Tack för korret, har fixat nu. Faktiskt så brukar mina nypostade inlägg nästan alltid innehålla massor av felskrivningar etc, i hög grad är det tack vare snabb respons från vänner på IRC som det brukar kunna fixas nästan direkt.

  3. goatsemannens fotograf Says:

    Mer korr: när jag läste det här andra gången upptäckte jag en helskum grej i första meningen, det står ”ett ett kast” där jag antar att du menade att skriva ”i ett kast” :)


  4. […] och sammankopplade genom konstarternas moderna system, som vuxit fram under 1700-talet, att underordnas den “andliga äganderätt” som ursprungligen bara hade gällt litteraturen. När man långt senare, på 1980-talet, tryckte in även datorprogram under upphovsrättssystemets […]


  5. […] process stå som utgångspunkt för alla kreativa processer. Intressant, inte minst som detta homogeniserande av konstarter med utgångspunkt i det skrivna ordet är en grundsten för hela upphovsrättsmytologin (samtidigt […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: