Betala för att sprida din egen musik

14 oktober 2005

Netzwelt.de berättar om hur GEMA, tyska motsvarigheten till STIM, lägger krokben för musiker som vill sprida sin egna musik på nätet.
Visserligen var ryktet om att GEMA anställt arbetslösa jurister för att tvinga musiker som lagt upp sina egna låtar att betala 25000 euro bara en bluff. Men det är sant att alla musiker som är anslutna till GEMA, för att exempelvis få del av pengarna som erbjuds dem som spelats på radio, måste betala 25 euro per år för att få lägga upp sin egen musik på sin egen hemsida.
Det gäller dock bara ”icke-kommersiella” sidor – om man på sitt bands hemsida även säljer skivor eller t-shirts måste man betala en dyrare kommersiell licens.
Liknande krav ställer STIM för att man ska få en ”avgiftsfri licens” för att sprida musik man själv skapat.
Ännu ett exempel på hur musikmonopolen sprungits om av mediehistorien men har hunnit tillskansa sig en så stark position att de inte släpper greppet frivilligt. Rättighetsförvaltningens inverkan på kulturlivet är överlag djupt strukturkonservativ.

6 Responses to “Betala för att sprida din egen musik”

  1. adam sandberg Says:

    Uuuh!? Att man ska betala för att sprida sin egen musik verkar ju helt sjukt!

  2. Anonymous Says:

    Först lite stavnings- och grammatikgrillning:

    ”Rättighetsförvaltningens inverkan på kulturlivet är överlag djup strukturkonservativ.”

    Känns som att Copyriot alltför blir för elitistiskt i sitt bruk av pretentiösa ord. Kort sagt, mundiarré.

    ”Never us a long word where a short one will do.” – George Orwell (Politics and the English Language)

    Strukturkonservativ – räcker det inte med bara konservativ eller reaktionär? Är det någon skillnad på strukturkonservativ och konservativ?

    Förvaltningen av [immateriella] rättigheter är för det mesta reaktionär.

    -slut grillning-

    Angående själva artikeln tror jag själv att problemet i grund och botten beror på kollektiviseringen av de immateriella rättigheterna. Något som är ungefär lika effektivt som kollektiviserade jordbruk, och av samma skäl.

    Den allmänna bilden är idealiserad:

    – de flesta bönder livnär sig på att bruka fäderneslandets jord.

    – de flesta artister och konstnärer livnär sig på att sina verk [tack vare upphovsrätten].

    Sanningen är att:

    – de flesta bönder lever på subventioner
    – endast ett fåtal artister lever på sitt skapande

  3. Dennis Says:

    ”Strukturkonservativ – räcker det inte med bara konservativ eller reaktionär? Är det någon skillnad på strukturkonservativ och konservativ?”

    Det är skillnad på strukturkonservativ och värdekonservativ. Den första vill bevara en viss struktur, t.ex. upphovsrätten så som den ser ut idag. Den värdekonservativa vill bevara värden, t.ex. omfamnandet av kärnfamiljen eller vad som nu kan tänkas råda.

    Strukturkonservativa behöver alltså inte vara konservativa rent ideologiskt.

    ”Förvaltningen av [immateriella] rättigheter är för det mesta reaktionär.”

    Verkligen? Tillbaka till en tid när den sågs som självklar av alla och inte attackerades i så fall. Men har det funnits en sådan tid? Snarare så är den väl mer utbredd. Jag tycker (struktur)konservativ passar bättre.

  4. Anonymous Says:

    Dennis: jag ser ingen mening med att skriva strukturkonservativ. Det framgår av sammanhanget. Och för oss icke-akademiker (ja, tyvärr huserar vi faktiskt i debatten) känns det bara som ännu en form av inflation som måste bekämpas.

    ”En konservativ person anser att det bestående reflekterar ackumulerad kunskap och därför endast bör förändras med försiktighet” [1]

    ”reaktionär (-ksjonä’r)
    1 -t -are adj.
    bakåtsträvande, reformfientlig
    2 -en -er s.
    baksträvare”

    – SAOL

    Det var hursomhelst de definitioner jag nyttjade.

    ”Rättighetsförvaltningens inverkan på kulturlivet är överlag djup strukturkonservativ.”

    Jag tolkade meningen på mitt sätt, om det är felaktigt beror väl på dess floskulösa formulering i kombination med min okunskap. Min tolkning var att budskapet var följande:

    Dagens förvaltning av immateriella rättigheter har en bakåtsträvande inverkan på skapandet. Då man vägrar förändra i takt med de tekniska framsteg som skett. Istället för att anamma de nya möjligheterna stretar man emot.

    – priset på musik är inte i förhållande till produktionskostnaderna

    – man kämpar emot effektivare (i ekonomisk termer) tekniker för distribution och vill tillbaka till tider då plastbitstryckning var industrins ohämmade guldgruva.

    Fast vad vet jag, vi dödliga gör nog bäst i att inte störa akademikerna jämte teknokraterna när de sköter debatten i vårt namn. Eliten vet trots allt bäst.

  5. rasmus Says:

    Dennis förklarade väl skillnaden mellan strukturkonservativ och värdekonservativ.
    Användningen av det ordet var medveten, jag tycker nämligen att ordet ”konservativ” ofta blir rätt slirigt då det ofta används som nåt slags allmänt skällsord. STIMs inverkan är ju strukturkonservativ: De upprätthåller en ordning av förlag, skivbolag och vissa slags ekonomiska flöden, en ordning som med all säkerhet inte hade uppståt i ett digitalt mediesammanhang utan institutionell uppbackning.

    anonym: din sista kommentar var bland de löjligaste jag sett. Ingen tvingar dig att läsa Copyriot. Ingen har ens påstått att Copyriot är avsedd att förstås av alla. Jag känner själv många som tycker att vissa inlägg är mer eller mindre obegripliga, men som inte tjurar för det. För mig är denna blogg i hög grad ett sätt att strukturera pågående arbeten genom länkning och skriva ner pågående resonemang. Copyriot har inget ambition om att vara ”debatten”, än mindre föra den i andras namn som du skriver. Visst är det kul om folk finner detta givande, kommentarer är en enormt värdefull feedback. Jag vet att Copyriot nu råkar ha blivit en av Sveriges mest lästa bloggar, men det betyder inte att jag tänker börja anpassa mig till någon slags läsekrets genom språklig utjämning av inläggen. Jag förbehåller mig rätten att växla mellan att ordbajsa när jag vill och skriva korta simpla inlägg när jag känner för det.

  6. Anonymous Says:

    Jag förstår inte alltid alla uttryck rasmus svänger sig med. Men oftast så förstår man dem genom att se vilket sammanhang de ingår i. Det är alltid utvecklande och lärorikt att läsa Copyriot. Om jag alltid läste ord jag redan visste, skulle jag aldrig utvecklas. Med lite ansträngning går det. /En knegare


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: