Kan vi styra teknisk utveckling?

11 oktober 2005

Smet in på ett förmiddagsseminarium under ovanstående rubrik, anordnat av Institutet för framtidsstudier (efter att ha snackat om fildelningsåtal i P1-morgon).
Det intressanta i frågeställningen är ordet ”vi”. Vilka är det? Det kan antingen vara nationen eller mänskligheten, sade teknikhistorikern Nina Wormbs. Det rör sig då om två varianter på den dominerande tankefigur som föreställer sig utvecklingen som följande en bestämd linjär väg, på vilken ”vi” antingen kan ligga före/efter andra nationer eller ligga före/efter själva Historien. Men, sa Nina Wormbs som ville ifrågasätta likställandet mellan teknisk och ekonomisk utveckling, ”i stället för att fråga oss om vi kunde ligga före, borde vi fråga om vi kunde ligga bredvid”.
Ur hennes perspektiv vore fler teknikhistoriska studier av misslyckanden av godo, då de skulle göra det tydligare att varje punkt har flera val. Men sådana studier blir få: Det är vinnarnas historia som skrivs, medan förlorarna slänger sina arkiv.

Sådana problematiseringar fanns det föga förvånande inga spår av i anförandet av Tomas Thorvaldsson, VD för Swerea som är någon slags stat/näringsliv-kluster för målinriktad forskning.
Han snackade om Sverige, Sverige, Sverige. Om behovet av att styra och prioritera vilken slags företagsnära teknikutveckling som staten ska stödja. Här skilde sig perspektivet från regeringens syn, uttryckt av Kerstin Eliasson från Utbildningsdepartementet, att staten inte bör detaljrikta teknikutvecklingen (”det bör göras av forskarna själva”).
Tomas Thorvaldsson sa däremot att ”det finns en fara i att låta den inomvetenskapliga prioriteringen råda”. I stället borde staten göra upp ”roadmaps” för utvalda kluster av företag och teknik att understödja, ”det måste väl ändå vara bättre att styra än att låta omgivningen styra, att inte välja är också att välja”. Han menade att ”vi” (Sverige som nation) inte kan hålla på och stödja teknikutveckling i allmänhet, utan bara ska syssla med sånt som ”vi” är bra på, som ger tydligt påvisbara ekonomiska resultat. Läs: patent. ”Vi är väldigt bra på patent i Sverige, vi ligger på tionde plats i absoluta tal”.
Jämföra med den kritik som riktas mot patentsystemet av libertarianen Murray Rothbard:

patent förskjuter helt klart typen av forskning som utförs. … Patentsystemet har den vidare effekten att artificiellt stimulera forskning på patenterbara områden, medan det artificiellt lägger band på forskning inom icke patenterbara områden.
Till skillnad från stat/näringsliv-symbiosens patenthetsare med förkärlek för storskalig planering, uttrycker Anders Sandberg ett mer fruktbart perspektiv på innovation i sin debattartikel om ”den tredje IT-revolutionen”. Han nämner bland annat upphovsrätten som en hämmande kraft och kollektiv intelligens i form av t.ex. taggning som en innovativ, precis som Oscar Swartz i samma artikelserie.
Oscar ger en träffsäker beskrivning av kopifajten som ytterst en strid om hur vi föreställer oss internets själ eller bärande idé (eller ontologi?).

4 Responses to “Kan vi styra teknisk utveckling?”

  1. petter Says:

    Hej, i USA debatteras nu en eventuell ”Broadcast Flag” lagstiftning.

    Vet ni om motsvarigheten finns eller är på väg att komma i Sverige? mvh, petter

  2. rasmus Says:

    hej petter, ”broadcast flag”-grejen hänger i hög grad samman med samman med WIPO:s föreslagna ”broadcast treaty”, som Copyriot skrev ingående om förra året

  3. Anonymous Says:

    Finns även en europeisk broadcast-flag på gång.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: