Recension av Multitude

27 augusti 2004

Den österrikiska tidskriften Malmoe (ingen vet varför de tagit sitt namn efter en skånsk stad) har recenserat Multitude, alldeles nya boken av Michael Hardt och Antonio Negri. Snarare än att polemisera för eller emot teser diskuteras på vilka sätt man kan eller inte kan ha en praktisk användning för denna uppföljare, som verkar förutbestämd att bli en storsäljare.
Här en hastigt sammanslängd översättning av recensionen:

Nu har Empire av Hardt/Negri till och med utkommit på ryska. I kommunismens moderland mottas denna den nya Kapitalet med en blandning av nyfikenhet och förundran. Författaren till två recensioner i den ledande ryska näringslivstidskriften Vedomosti och livsstilsmagasinet Afisha berättar roat om ”sanna skatter” som kan hittas i boken, såsom ”den förunderligt precisa marxistiska formuleringen av grunden till USSR:s kris: det sovjetiska proletariatets vägran att arbete”, och den lika beundrandsvärda agitationsförmågan i att i våra dagar göra utsagor som ”den absoluta glädjen är kommunismen”. Vart man idag skulle vilja komma med något sådant, är uppenbarligen inte klart för honom.
I ”Västvärlden” låter sig däremot Empire användas på mycket mångsidigt vis, vilket inte bara visas av försäljningssiffrorna och all mediell uppmärksamhet om verket sedan 2000: Som erbjudare av identitet, som världsförklaringsmodell, som inspirationsgivare, som studiecirkelslektyr, för alla radical chic, som teoretiskt initiatieringsprov, som bashing-objekt etc.
På senare tid har det närmast sett ut som om författarna dömts till one hit wonder-ödet: Den nya ekonomins sammanbrott gjorde det möjligt att sticka hål på trovärdigheten i tesen om det immaterialla arbetets centrala roll, och efter 9/11 och de neoimperialistiska tendenserna framträdande i USA skedde detsamma med tesen om det nätverksartade, världsomspännande ”Imperiet”.
Med märkliga offentliga apeller till världseliten, vilka skulle övertygas om att upprättandet av ett Imperium är överlägset den unilaterala krigföringen (bland annat i en publikation tillhörande World Economic Forum i Davos!), lämnade författarna spelrum för misstanken att de egentligen strävar efter rådgivning åt de härskande, snarare än efter motstånd.
Nu har ”fortsättningen” på Empire kommit ut: Multitude. War and democracy in the age of Empire. Så som det sig bör för uppföljaren till en hit, har väsentliga formella element övertagits från föregångaren: En ettordstitel, bestående av ett glimrande, redan infört begrepp; dramaturgisk uppbyggnad inklusive instuckna kortare texter med litterära, historiska och denna gång även popkulturella analogier; variation och ny remix av några centrala riff ur Empire. Så till vad kan man använda detta verk?

1. För förståelsen av det härskande geopolitiska läget
På olika sätt görs idag kriget till ett permanent tillstånd och fungerar som en maktmekanism, enligt Hardt/Negri. Det tjänar som försvarsmekanism och konfliktdämpare gentemot rättvisekamper inom de bestående världsvida hierarkierna, och förhindrar demokrati. Önskan efter demokrati sammanfaller därför idag med önskan efter fred.
Författarna erkänner visserligen att USA:s unilateralism eller neoimperialism inte följer analysen i Empire, men står fast vid att dessa tendenser inte är möjliga att upprätthålla och till slut, på grund av interna motsättningar och motståndet från företrädare för andra intressen inom världsordningen, måste ersättas av en kooperativ, nätverksformad maktmodell. En ”Magna Charta” står på tur, med vilken fred, samarbete och bredare medverkan återställs. Detta är också chansen för att genomdriva vidare krav. För en enligt egen utsaga filosofisk bok, som uttryckligen vill överlåta svaret på frågan ”Vad bör göras?” till rörelserna, ett inte helt genomförbart strategiförslag med alltför många drag av traditionell politisk rådgivning.

2. För övervägandet av nya demokratimodeller
Som förespråkare för dessa krav fungerar Multitude (myllret) – den mångfaldiga mängden människor, som idag producerar utan att kunna reduceras till en enhetlig gestalt som ”arbetarklassen”. Vad myllret producerar är idag (i ”postfordismen”) allt mer ”immateriellt” (tjänster i bredaste bemärkelse). ”Immateriella komponenter” slinker in i de mest skilda arbetsformer från industri till lantbruk. Immateriellt arbete erfordrar främst samarbete och kommunikation och organiseras allt mer i former av nätverk. Tesen som Hardt och Negri driver är att dessa ständigt aktuella organisationsformer som dominerar näringslivet, får stå modell för andra områden (krigföring, politik, demokrati).
Likt produktionen idag organiseras nätverksartat, försöker också avancerad militärstrategi att utnyttja nätformen med gerillan som historisk förebild. Även i aktuella motståndsformer såsom globaliseringsprotesterna dominerar decentraliserat, nätverksartat samarbete.
Hardt och Negri föreslår nu framarbetandet av en ny demokratimodell som även den kan avledas från produktionens organisering: Likt myllret producerar gemensamt, producerar det gemensamma, så kan myllret producera politiska avgöranden, i analogi med produktionen av fri mjukvara. Myllret producerar inte bara produkter och tjänster, utan även samarbete, kommunikation, levnadsformer, sociala kopplingar. Sättet på vilken myllret kan fatta sina avgöranden blir satt i analogi med hjärnans funktionssätt och en insektssvärms koordination.
Medan den moderna nationalstatliga demokratin utgick från en egendomsindividualism, måste en förnyad demokratiuppfattning som är anpassad till globaliseringen utgå från att inte privategendom utan ”det gemensamma” i sina mångfaldiga former utgör den centrala källan utav värde. På motsvarande vis riktar sig kravet efter demokrati idag även mot konfiskerandet av det ”gemensamma” i form av intellektuell egendom och privatisering.
I stället för att som i Empire låta migranterna vara den gemensamma figuren, är det nu ”de fattiga” som får tjäna som karaktäristisk för de som runt om i världen under skilda förutsättningar är underkastade makten. I motsättning till Empire tas visserligen denna gång även högerpopulism och fundamentalism upp, men en analys av de frigörande och reaktionära delarna av myllret uteblir fortfarande.

3. För att motsäga invändningarna mot Empire
Väsentliga delar av boken är ägnade en diskussion av kritiken av Hardt och Negris centrala koncept: Immateriellt arbete, myllret, imperiet. Det är ibland mer övertygande, ibland mindre, ibland rätt så beskedligt och defensivt, men ändå nyttigt.

4. För en kritik av förslagen för reformerad globalisering
I deras överblick över det offentliga ”klagandets” diverse ansatser mot missförhållanden såsom bristande representativitet hos internationella organisationer, bristande mänskliga rättigheter, fattigdom och skuldsättning, miljöproblem och röveri av biomaterial finner Hardt/Negri en demokratisk potential. Blott reglering är dock för lite, då det inte förändrar orsakerna till de flesta problem.
Styrkan med Multitude är liksom i Empire syntetiseringen av de mest skilda fenomen och teorier i en samlad bild, som visserligen inte alltid är rund och sammanhängande, men som erbjuder tolkning och överblick, och det hela i ett emancipatoriskt perspektiv, där annars teknokratiska och enkelspåriga perspektiv överväger. Gentemot Empire är Multitude uppenbarligen riktad till en bredare publik: Ett större förlag, bemödandet om ett enklare språk och användandet av fler aktuella exempel och belägg i stället för bara glimrande begrepp tyder på det. Det flitiga användandet av citat från aktuell marxistisk och feministisk litteratur är väl tänkt som gester till ”the community”, hur mycket mindre det än här talas om ”kommunism” jämfört med i Empire. Därför mycket från historiska förelöpar-figurer – och slutligen om kärlek som politiskt koncept.

Michael Hardt/Antonio Negri: Multitude. War and Democracy in the age of Empire (Penguin Press 2004) (fler relaterade texter

3 Responses to “Recension av Multitude”

  1. 2097 Says:

    Är det bra/meningsfullt att läsa Multitude innan man har läst Empire?

  2. Anonymous Says:

    Det man undrar är ju om det finns såna där kursiverade avsnitt i den här boken också?

  3. Anonymous Says:

    Ja, det finns det. Dessutom s k exkurser, gråa rutor.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: