Fotokopiatorns historia

26 april 2006

Med anledning om förra inlägget, Studentlitteratur, kopieringsmaskinerna och de 124 miljonerna, passar vi på att bjuda på ännu en historisk bakgrund till vår tids kopifajter.
Följande är i huvudsak ett referat av sidorna 58-69 i boken No Trespassing av Eva Hemmungs Wirtén (University of Toronto Press, 2004).

Idag, när kopieringsapparater ses som en självklarhet på skolor, kontor, myndigheter och bibliotek, kan det vara svårt att föreställa sig hur kontroversiell tekniken har varit och hur många konflikter den har producerat. Medan kopieringsmaskiner var förbjudna i exempelvis Sovjetunionen fram till 1989 för sin förmåga att underlätta spridning av misshaglig litteratur, har den i väst framställts som en ”bokdödare”.
Uppfinnaren av denna maskin som kom att bli en av 1900-talets största hot mot monopoliseringen av ”intellektuell egendom”, var ironiskt nog en patentadvokat som på sitt kontor började fundera över hur man kunde göra något åt den konstanta bristen på kopior av dokument. I sitt sökande efter sätt att slippa undan de olika arbetskrävande metoder som var nödvändiga för att göra enstaka kopior av dokument, lyckades amerikanen Chester F Carlson år 1938 nå framgång i sitt experiment med vad han kallade ”elektrofotografi”. Metoden var dock fortfarande inte praktiskt användbar, och under de kommande åren avslog en mängd storföretag hans idé, som först kunde utvecklas vidare när en ideell stiftelse gav bidrag till forskningen. 1948 registrerades varumärket Xerox och året efter den första, katastrofalt dåliga, kopiatorn. Genombrottet kom först 1959 med den svindyra modell 914.
Xerox lanserade en genial affärsidé som ett svar på att få företag hade råd att punga ut med de summor som en kopiator gick loss på: i stället för att sälja maskinerna, licensierades användandet så att företaget tog ut en avgift för varje kopia. Följden blev att kopiatorn spreds i 1960-talets USA spreds långt snabbare än vad någon kunnat förutse. Efter några år var den så spridd på universitet och bibliotek att allmänheten tog dess existens för given – även om förlagsindustrin ännu inte gjorde det.

Snart började rättsfall riktade mot användandet av den nya tekniken dyka upp, och det är svårt att inte dra paralleller till dagens strider kring fildelningen. I ett av de första målen var det ett förlag som publicerade vetenskapliga medicinska tidskrifter som stämde amerikanska staten, eftersom biblioteken på statliga medicinska forskningsinstitut hade kopierat artiklar. Detta trots att författarna till de aktuella artiklarna inte hade något emot att bli kopierade – som forskare förstod de vikten av att information är tillgänglig. Förlagets rättsprocess slutade med avslag i sista domstolsinstansen 1972, med motiveringen att det skulle innebära en ”skada för medicinsk och vetenskaplig forskning om fotokopiering av detta slag hölls för olagligt”.

I mitten av 1960-talet beskrev Marshall McLuhan kopieringstekniken som den mest omvälvande elektriska uppfinningen i historien dittills:

Xerography is bringing a reign of terror inte the world of publishing because it means that every reader can become both author and publisher /…/ Authorship and readership alike can become production-oriented under xerography. Anyone can take a book apart, insert parts of other books and other materials of his own interest, and make his own book in a relatively fast time.

Samma logik som kopieringsmaskinen banade vägen för på det skrivna ordets område, går att se snart sagt överallt: sampling, mixtapes, hembrända CD-skivor, playlists, fanzines. Veterligen finns ingen övergripande historik över fotokopiatorns kulturella och politiska följdverkningar, från 1960-talet till de digitala kopieringsteknikernas genombrott, men det vore oerhört spännande att läsa en sådan.

About these ads

9 Responses to “Fotokopiatorns historia”


  1. ”kopieringsmaskiner var förbjudna i exempelvis Sovjetunionen fram till 1989 för sin förmåga att underlätta spridning av misshaglig litteratur”

    Men bandspelarna förbjöd man inte. Det var med kopior på kopior av privata inspelningar som den ryske protestsångaren och teaterskådespelaren Vladimir Vysotskijs sånger spreds. (T.ex. Ohota na volkov — ”Vargjakten”, som handlar om vargar som drivs och dödas av män med röda flaggor)

    Vid ett tillfälle hade han kallats upp till någon statstjänsteman för att framföra Ohota na volkov så denne kunde bedöma om den var antisovjetisk eller inte. Det är oklart om han framförde orginalversionen den gången, men när han efteråt knallade gatan ned med gitarren över axeln hade moskvaborna sina bandspelare ståendes i fönstren på full volym.

    Vysotskij dog 1980, men i dag finns många av hans alster på nätet. (Inte alla — han lär ha gjort hundratals.)

  2. rasmus Says:

    Tack för en underbar historia, Joacim!

  3. Dennis Nilson Says:

    Det var en bra artikel om Xerox, Rasmus! Kanske kan något student göra ett examensarbete om detta?

  4. Leo Says:

    Jättespännande! Jag ska precis till att skriva uppsats nu, och funderar på att gotta ner mig i just detta ämne.

    Kul är att Eva Hemmungs Wirtén verkar ha tagit tag i det också, hon listar ”McLuhan och maskinen: fotokopiatorn, informationssamhället, användarrätten.” under rubriken Upcoming på sin hemsida.

    Får se hur det går med uppsatsen min, men litteraturtips tas givetvis tacksamt emot.


  5. [...] Wirtén (som tidigare utgivit den upphovsrättskritiska boken No Trespassing, delvis refererad i tidigare inlägg om fotokopiatorns historia, nu på väg att utge en historik över the public domain) och Jan von Bonsdorff, och deras [...]


  6. [...] handskriva en dikt eller visa, men som nu har förvandlats till en avvattningskanal vilken via fotokopieringsapparater, kontorsoffset och stencilmaskiner leder bort våra verk och vår [...]

  7. Hans Dahlström Says:

    Kul att se att det finns någon som skrivit om Xerografi. Jag har jobbat med kopiatorer sedan 1976, i alltså 32 år och känner mig ganska unik. Jag tror inte så många håller ut i så lång tid med reparationer, kunden har alltid rätt o.s.v. Jag har arbetat på
    Rank Xerox,Copy Consult,Bertil Stenbeck och arbetar nu på Carl Lamm. Det känns ändå ganska tillfredställande att vara 53 år och matcha mina arbetskamrater på 25-35.
    Jag håller på att skriva på en bok där jag skildrar olika kundbesök(för mycket kan hända). Det är däreemot inte så kul när man ser att sjuksköterskor kan strida om högre lön och var hamnar jag. FAKTA: Jag har i tjänst kört ca: 18 varv runt jorden, gjort ca:22.000 kundbesök, förbrukat ca:4 bilar burit tonvis med delar. Tagit ungefär: 50 produktutbildningar. OCH HAR EN LÖN PÅ 20.500:- plus rese-ersättning. Det finns vinnare och förlorare i denna marknad men det är konstigt att de som sitter med kunskap är loosers.


  8. [...] till 70-talet). Kopiatorn? Jupp, kopiatorn. För kopiatorns intåg innebar ju att det blev mycket billigare att kopiera en hel bok än att köpa den och det skulle innebära slutet för böcker eftersom om ingen vill [...]


  9. [...] Hon tar dels 60-talets genombrott med kopieringsmaskinen Xerox som exempel (även refererat på Copyriot); dels Victor Hugo som exempel, i ett tal 1878 då Hugos verk var vitt piratkopierade och han [...]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: